Enligt kyrkböckerna utvandrade åren 1860-1910 192 personer från Rystad och 152 från Östra Harg.
Orsaken till utvandringen från våra socknar var säkerligen densamma som i övriga landet. Genom förbättrad sjukvård överlevde fler barn och unga så det var svårt för de unga att hitta arbete att försörja sig på. Industrialiseringen hade inte riktigt tagit fart i Sverige än. Tvånget att tillhöra en kyrklig församling spelade även roll.
I Nordamerika hade man mycket mark som var orörd, man behövde folk som kunde odla marken. 1862 kom en jordförvärvslag i USA som gjorde att man kunde få billig mark att odla. På 1860-talet började rederier, som skötte emigrantresorna, finansiera agenter som hjälpte till att ordna biljetter och annat som behövdes för resan. Det fanns en agent i Norrköping. Redan 1841 kom den första resehandboken.
För det mesta mottogs svenskarna välvilligt. De ansågs var arbetsvilliga och kunniga. En järnvägsentreprenör lär ha sagt ”Ge mig bara snus, whisky och svenskar, så kan jag bygga en järnväg till helvetet.”
Majoriteten av utvandrarna från våra socknar reste med båt från Göteborg till Hull i England. Från Hull tog man tåg till Liverpool. Därifrån gick ångbåtar till New York. Här i Sverige gick det lättare att ta sig till Göteborg när järnvägen hade tillkommit.
I New York togs man emot i Castle Garden på Manhattan fram till 1892. Därefter togs en ny ankomststation i bruk, Ellis Island, som ligger på en liten ö vid inloppet till Manhattan.
1870 kostade en biljett från Sverige till Nordamerika 120 kr. Det var en hel årslön för en dräng. Av ”våra” utvandrare bosatte sig de flesta i Illinois och Minnesota. En familj, skräddaren Johan Kanon med fru och dotter, bosatte sig i Salt Lake City Utah. I det fallet kan man ana att det var av religiösa skäl man utvandrade. Det finns antecknat i kyrkböckerna att de var mormoner och att de varnats av kyrkorådet. Tyvärr dog dottern i familjen bara några månader efter ankomsten till Utah.
6 november 1879 reste ett sällskap på 15 personer från Göteborg till Hull. 12 av dessa var från Östra Harg, 2 från Rystad och en från Östra Skrukeby (den personen var ursprungligen från Östra Harg). De reste vidare från Liverpool till New York med fartyget City of Richmond och kom fram 28 november.
Några andra exempel på utvandrare är soldaten Uhr som det finns en berättelse om under fliken ”Berättelser”.
Från Kyrketorp i Rystad utvandrad 7 syskon Hjelm mellan åren 1891-1902.
Johan Vilhelm Fredriksson utvandrade med hustru och son 1880. De bosatte sig i Michigan. Där arbetade han som murare och hade eget företag. De bodde i ett eget hus.
En annan Rystadbo som utvandrade var smeden August Krähn som kom från Bjursholmen. Han reste med hustru och en son. De bosatte sig också i Michigan, där fick de ytterligare 3 barn. I en artikel ur en amerikansk tidning berättas om tre personer ur samma familj som avlidit samma dag inom några timmar, på olika platser. Det var Anna, barnbarn till August Krähn, som hastigt blev sjuk när hon var på väg till sin mors sjukbädd. Hon dog på sjukhuset i Michigan, samma dag dog modern Edith, August Krähns dotter. Den tredje personen som dog var en Mr Engen som varit gift med Ester, en annan dotter till August Krähn.
Östra Hargs kyrkoherde Carl Gustaf Nilsson utvandrade också någon gång 1886-1887. Honom finns också en berättelse om. Se ”Förskingringen av kyrkkassan” under fliken ”Berättelser”.
Sammanställt av : Birgitta Franzén, 2020.