Tingsplats i Näsby socken

Inom föreningen har vi vid flera tillfällen diskuterat uppgiften om att det funnits en tingsplats i Näsby socken. Ursprunget kommer från boken ”Näsby socken i Östergötland, beskriven år 1755”.[1]

Inom föreningen har vi vid flera tillfällen diskuterat uppgiften om att det funnits en tingsplats i Näsby socken. Ursprunget kommer från boken ”Näsby socken i Östergötland, beskriven år 1755”.[1]

I en grävrapport från Museet: 2017_015 som handlar om Gärstadverket finns följande karta som visar en plats med namnet Tingsbacken.

Från grävrapport 2017:015

Platsen tycks ha legat på gränsen mellan Gärstad och Mörtlösa bymarker.

Utdrag ur karta från 1728

På kartan från 1728 ser man ett berg i den nedre delen av Näsby socken.

Om man tänker sig in i att prästen Hans Hederström förmodligen befann sig vid sin arbetsplats, Näsby kyrka när han skriver sin beskrivning så blir riktningen hit SO från den plats man då står på precis som Hederström förklarar i sin bok. Kartan från 1728 nämner inget om denna tingsplats men kanske var den sedan länge glömd. 

Nästa karta gjordes vid Laga skifte 1866.
Man ser fortfarande konturen av berget och i beskrivningen omnämns de bara som berg.

Karta över Gärstad Boställe 1866. Detta var den gård som använts som Näsby prästgård.

På nästa karta som kommer från fornsök syns flera registrerade fornlämningar samt alla hus som byggts på platsen för sophantering. 

Karta från fornsök över platsen för Tingsbacken

Ovanstående karta visar var flera fornlämningar låg. Det var på gränsen mellan Gärstad bymark(norr om gränsen) och Mörtlösa bymark(söder om gränsen).

Dessa fornlämningar finns beskrivna i en grävrapport som har beteckningen 2017-015 och där står följande:

 Under historisk tid

Under 1770-talet utgjordes det bergiga höjdpartiet av hagmark och benämndes Tingsbacken enligt det äldre kartmaterialet. Att det varit en tingsplats finns dock inte nämnt i litteraturen. Till Tings- backen anslöt flera byars ägor under den här tiden; Mörtlösa, Staby, Gärstad och Åby. Kallerstads ägor tar vid drygt 100 meter väster om Tingsbackens gräns.

På kartan (D90-32:1), upprättad år 1776, är ett antal stenar eller rösen markerade inom området för Tingsbacken, något som normalt inte brukar göras i denna typ av mark (Borna & Tollin 1994:42).

Namnet tillsammans med anhopningen av sten indikerar förhisto- riska anläggningar av någon typ. Möjligen rör det sig om markeringar för gravfältets synliga gravar, eller markeringar för konstruktioner tillhörande

tingsplatsen.

Enligt det historiska kartmaterialet fanns en äldre vägsträckning som ledde från Kallerstad till Åby och vidare österut mellan de två byarnas ägor (se Lundberg 2009:31). Vägens sträckning går inte att följa längre österut, d v s över Mörtlösaån och förbi Tingsbacken.Sannolikt har vägsträckningen letat sig fram på den flackare marken söder om höjdpartierna vid Tingsbacken då inga spår efter någon väg kunde iakttas på gravfältet.

Det är oklart när befolkningen återvänt för att använda gravom- rådet som tingsplats. Det faktum att tingsplatsen inte finns nämnd i litteraturen kan tyda på att det rör sig om en mycket tidig tingsplats, och att namnet har traderats och på så sätt levt kvar. Möjligen var det redan under vikingatid då tingsplatser ofta

förlades vid äldre begravningsplatser. Ting var ursprungligen möten vid olika frågor som var angelägna för invånarna i ett område, och hölls ofta där de administrativa gränserna möttes.

Direkt söder om gravfältet har den utflyttade gården Möstlösa Västergård varit belägen. Gården etablerades under 1850-talet men är idag borta.[2]

Platsen är även omtalad i boken ”Kring stång.[3]

På gränsen mellan byarna Mörtlösa, Staby och Gärstad låg en hage som år 1777 kallades Tingsbacken. På kartan är ett antals tenar eller rösen utmärkta, något som normalt inte brukar göras i denna typ av mark. Namnet och stenanhopningen indikerar en förhistorisk anläggning av något slag. På ”Tingsbacken” har vid ett flertal tillfällen skett akeologiska undersökningar. I området har det funnits boplatslämningar från mellanneolitikum(yngre stenåldern) och yngre bronsålder, ett stort flatmarksgravfält, ett par hus och övriga boplatslämningar från förromersk-romersk järnålder.

Anton Ridderstad omtalar också Tingsplatsen i sin bok Östergötland på sidan 942.[4]

Broocman skriver också om denna plats:

Widare är här ett berg uti Södost, som är störst av de the 6 i socknen belägne små bergen, och kallas än i dag Tingberget: förmodligen theraf , att wid något tillfälle i fordna tider ting therpå blivit hållet, såsom till exempel Urtima-ting; emedan häradets uråldriga tingställe warit uti Lillkyrka socken.[5]

Man kan idag inte se något av detta berg då det sprängdes bort när man byggde första pannan på Gärstad-verken.  På satellitfotot nedanför ser man den troliga platsen för berget.

Satellitfoto från Fornsök 2022

[1]     Näsby socken i Östergötland, Beskriven år 1755, Hans Hederström, kyrkoherde därstädes. Säljs via Rystad Östra harg hembygdsförening.

[2]     Rapport 2017:015, Arkeologerna. Gravfältet vid Gärstad.

[3]     Kring Stång, Riksantikvariämbetet 1994, Helene Borna Ahlkvist och Clas Tollin. ISBN 91 7192 9444.

[4]     Östergötlands beskrivning, andra delen:2, Anton Ridderstad 1918 Stockholm. Sidan 942.

[5]     Beskrivning över Östergötland, Carl Fredric Broocman, 1760. Sidan 224.


Uppgiftsinsamling Sören Lindhe Publicerat av Birgitta Franzén 2022-04-26