Byns placering
Tegneby by ligger vid vägen mellan Rystad kyrka och Tuna gård. Mitt i byn går en väg till Östra Harg.
Utdrag ur karta från 1771.
På en karta från 1771 ser man 5 gårdar som alla vid detta tillfälle var anslagna som lönegårdar under Tuna kungsgård.
På kartan från laga skifte 1855 har man ritat in alla hus tydligare men de ligger fortfarande kvar på samma plats.
Historik
I ett medeltida bevarat brev från 1360 kan man förstå att Vreta kloster ägde hela eller delar av byn:
Kung Magnus förbjuder sina fogdar och ämbetsmän samt envar att göra anspråk på det gods i Tägneby (i Rystads socken) som ägs av cisterciensklostret i Vreta. Anledningen härtill är att abbedissan och systrakonventet i Vreta låtit framföra till kungen att vissa personer för kronans räkning gjort anspråk härpå. Kungen har dock i klostrets urkunder funnit bevis för att det hör till klostret. [1]
Samma år skrev biskopen i Linköping:
Biskop Nils i Linköping intygar att han vid genomgång av brev och dokument i Vreta nunnekloster funnit bl. a. att jarlen Birger Brosa åt nunnorna sålt 5 attungar jord i Tägneby, Rystads socken. Denna jord bytte herr Svantepolk (Knutsson) till sig och den ärvdes av hans dotter, fru Ingrid, som skänkte den till klostret, då hon inträdde i detsamma. [2]
Dokumenten säger ingenting när detta hände men då Birger Brosa dog 1202 så måste det ha skett innan dess. Hur mycket han ägde av byn vet vi inte.
Den ovan nämnda Ingrid Svantepolskdotter har historieprofessor Nils Ahnlund skrivit om i en uppsats som han kallat ”Vreta klosters äldsta donatorer”.[3]
1321 gav fru Ingrid (herr Folkes hustru herr Svantepolsk hertig Knuts till Reffles sons dotter) Tägneby och Yttertuna, hon blev sedan dess Abbedissa.
Här har Tägneby skänkts till Vreta Kloster i samband med att Ingrid inträdde i klostret.
Tägneby tycks sedan ha tillhört Vreta kloster fram till att Gustav Vasa drog in alla gårdar till staten.
I riksarkivets samling av medeltida brev återfinns ett som är daterat 1321 och är underlaget för ovanstående skrivelser. Det handlar om donationer i samband med Ingrids inträde i Vreta kloster.
Här skänks 6 attungar i Yttertuna som var en del av Tuna Kungsgård, samt Tegneby utan angivande av antal attungar varför det nog skall tolkas som hela gården.[4]
[1] SDHK:7810
[2] SDHK:7683
[3] Nils Ahnlund, Historisk tidskrift 1945.
[4] SDHK:3075
Medeltidsbrev SDHK 3075.
Vi kan förmoda att Tegneby kom att höra till Vreta kloster fram till att Gustav Vasa gjorde sin recess 1527 och konfiskerade allt gods som tillhörde klostren och kyrkorna. Det är anledningen till att kronan senare använde dessa gårdar till att betala krigsfolk under de många krigen som pågick under 16 och 1700 talen. Alla gårdarna i Tegneby kom att ges till innehavaren av Tuna kungsgård som förklarar varför alla 5 gårdarna 1771 var anslagna som lönegårdar under Tuna kungsgård.
Dokumentet publicerat av Birgitta Franzén 2023-07-03