Husets placering
Huset låg i hörnet mot Tegneby och Bärstad utmark.
Huset är idag en registrerad fornlämning och har beteckningen L2019:2012.
Beskrivningen lyder:
Torplämning, bestående av 1 husgrund med spismursrest.
Husgrunden är 9 x 5 m (ÖNÖ-VSV) och 0,3-0,4 m h, bestående av en kraftigt överväxt syllstensgrund av natursten. Centralt utefter NNV långsidan är en spismursrest, 2,5 m diam och 0,4 m h, med sten och tegel synligt under torven. I området växer en del kulturpräglad vegetation.
Torpet kallas på den här kartan från 1807 för Enelyckan. Det ska inte blandas ihop med Enlyckan som låg nere vid Roxen.
Prästen har dock inte redovisat något torp med namnet Enelyckan, men en arkeologisk undersökning visade att det funnits 2 torp på platsen.[1]
[1] Rapport 2020:1, Ny strukturplan i Ekängen, Östergötlands museum.
På kartan från 1868 finns bara namnet Högstorp angivet. Det är förmodligen samma hus som nu fått ett annat namn.
Arkeologisk undersökning
2020 gjordes en arkeologisk undersökning av detta område inför kommande bebyggelse. Det finns redovistat i rapporten 2020:1 hos Länsmuseet.
I rapporten skriver man:
På ett impediment beläget mellan åkermark i söder och hagmark i norr, centralt i utredningsområdets norra del, påträffades en torpgrund som utifrån historiskt kartmaterial bör utgöra lämningen efter torpet Enelyckan under Näsby. Den kraftigt överväxta syllstensgrunden är ca 9 x 5 m stor och 0,3 – 0,4 m hög och utgörs av natursten. Utefter nordnordvästra långsidan finns en flack spismursrest där sten och tegel delvis är synligt under torven. Torpgrunden har erhållit nummer L2019:2012 i lämningsregistret och bedöms som fornlämning utifrån de historiska kartbeläggen genom 1807 års karta. På senare kartor återfinns inte länge någon markering för torpbebyggelse på denna plats men då låg torpet Högstorp istället i det som idag
utgör åkermark sydsydöst härom. Namnet Enelyckan förekommer i mantalslängd första gången år 1794 (mtl, RA). Torpet Högstorp omnämns i samma längd och kan också ses i tidigare längder. Namnen förekommer sedan parallellt under många år, vilket bör innebära att det under perioder på denna plats låg två torp varav den registrerade husgrunden utgjort ett av dessa.
Husets ägare
1788- 1896 Näsby gård.
Husets skick vid dokumentets upprättande
Endast grunden finns kvar och är idag en fornlämning med beteckningen L2019:2012
Koordinater enligt google map
58.468425, 15.653867
| Hyresperiod | Namn | Född |
| 1779-1824 | Peter Enholm | |
| hustru Beata Persdotter | ||
| 1824-46 | Anders Persson Enholm (son till ovanstående) | |
| hustru Inga Lisa Månsdotter | ||
| 1846-47 | dottern Beata Andersdotter | |
| 14846-47 | skräddaren Anders Gustaf Larsson | 1807 i Ledberg |
| hustru Johanna Johansdotter | 1804i Vårdsberg | |
| 1854-58 | Anders Larsson | 1797 i Gistad |
| hustru Johanna Johansdotter | 1815 i Klockrike | |
| 1858-79 | Nils Larsson | 1801 i Rystad |
| hustru Maria Larsdotter | 1794 i Helgestad | |
| 1873-96 | Anders Carlström | 1808 i Grebo |
| hustru Kajsa Lotta Persdotter | 1812 i Svinstad (Bankekind) |
Efter parets död finns inte torpet Högstorp med i husförhörslängden utan är troligtvis rivet.
Källor Lantmäteriet och kyrkböcker Rystad socken
Dokumentet publicerat av Birgitta Franzén 2023-01-08