Soldattorp

I hembygdsföreningens verksamhetsområde fanns 14 ryttare och 25 grenadierer med var sitt torp.

Gå till kartan för Ryttartorpen.

Gå till kartan för Grenadiertorpen.

Den militära organisationen

I Östergötland bildades 1636 Östgöta regemente till fot. År 1680 började Karl XI att omorganisera krigsväsendet till ”Det ständiga knekthållet”. Varje landskap uppmanades att ställa minst ett infanteriregemente till kungens förfogande, bestående av 1200 man fördelat på 8 kompanier om vardera 150 man.

Enligt riksdagens beslut skulle 2 hemman om tillsammans 2 mantal, bilda en rote som skulle utrusta en soldat. Soldaten skulle även få en fri bostad med jord av rotebönderna. Detta innebar att det hela tiden var samma person som var soldat.

En av åtgärderna som gjorde att Karl XI fick bönderna med sig på sitt förslag, var att han vid reduktionen 1680 tog tillbaka alla gods och gårdar som adeln under sin tid vid makten lagt under sig.

1684 genomfördes en så kallad Generalmönstring på Malmen utanför Linköping. Det var för att besiktiga de nya regementets soldater och sjösätta den nya organisationen. Regementet, som nu kallades Östgöta infanteriregemente, hade en bemanning som uppgick till 1200 soldater. Från detta tillfälle genomfördes så kallade mönstringar vart tredje år. I mönsterrullan noterades samtliga soldaters namn, socken, by, gårdens ägare och när rotesoldaten instiftades. Vidare kan man läsa att samtliga 8 kompanier skulle kunna dras samman på 24 timmar. Varje kompani uppgick till 150 man inklusive korpraler. Regementet var 1684 indelat i följande kompanier:

  1. Livkompaniet
  2. Överste kompani
  3. Majorens kompani
  4. Kapten Evert Douwalls kompani
  5. Kapten Gyllenollons kompani
  6. Kapten Ugglas kompani
  7. Kapten Reuters kompani
  8. Kapten Schedings kompani
  9. Regementstaben

Varje soldat tilldelades ett särskilt soldatnamn som respektive kompanichef valde. De flesta anknöt till gården som torpet bekostades av eller syftade på en egenskap som Hurtig, Kvick, Djärv osv. Namnen kunde även komma från djur- eller växtriket som Hare, Räf, Lind, Ollon. Rotens avlöning till knekten uppgick till 25 daler kopparmynt som skulle betalas ut 2 gånger om året. Dessutom skulle knekten erhålla en rock och byxor av vadmal, samt ett par strumpor och skor.
I samband med denna nyordning infördes också tjänstebostäder för alla officerarna. Det var en bondgård, ett boställe, som följde till tjänsten och tilldelades officeren i samband med att han började sin tjänst. Många av dessa gårdar fick även namn efter tjänstegraden såsom fältväbelbostället, löjtnantsbostället, korpralsgården, kaptensgården etc. 1692 var det dags att ändra namnen på kompanierna. Kungen befallde att de 5 kompanier som benämndes efter sina kompanichefer istället skulle benämnas efter det område varifrån de flesta knektar i respektive kompani kom ifrån.
Regementstaben räknades numera inte som ett kompani. De 8 resterande kompaninamnen blev därefter följande kompani:

  1. Livkompaniet
  2. Överstelöjtnants kompani
  3. Majorens kompani
  4. Östanstångs kompani
  5. Västanstångs kompani
  6. Vadstena kompani
  7. Ydre kompani
  8. Kinds kompani

Våra fotsoldater tillhörde två olika kompanier även om namnen kom att ändras genom åren.

Här följer en uppställning av de olika kompaninamnen:
Grupp A
1692 – 1785, Majorens kompani
1785 – 1815, Första majorens kompani
1815 – 1884, Stångebro kompani

Grupp B
1684 – 1692, Kapten Gyllenollons kompani
1692 – 1884, Livkompaniet.

Östgöta kavalleriregemente.
Regemnetet sattes upp omkring 1630 men ändrades 1792 till livgrenadier-regemente och kom att kallas Andra livgrenadier regementet.
Ryttarna i vårt område tillhörde samma kompani men det har haft olika namn genom åren.

Först var det rusthållaren själv som red men efter hand insåg man att för varje stupad soldat förlorade man också en bonde och det fick stora konsekvenser. Man övergick då till att rusthållaren skulle anställa en ryttare som skulle ha ett soldattorp precis som övriga soldater.
Här följer en uppställning av de olika kompaninamnen som berör våra torp:

1692 – 1785 Majorens kompani.
1785 – 1791 Förste Majorens kompani.
1793 – 1799 Majorens kompani.
1799 – 1898 Linköpings kompani.