Husets placering
Rusthållet verkar ha inrättats vid mönstringen 1692.
Första gången torpet finns inritat på en karta är 1719 och det låg nära husplatserna i Malma by.
I samband med Laga skifte 1852 fick rustningstam 87 behålla marken där soldattorpet legat och behövde därför inte flytta torpet. Då soldaterna blivit trumslagare behövdes inget torp och soldaterna bodde inne i Linköping där musikskolan fanns. Det gamla torpet kom även fortsättningsvis att hyras ut fram till 1904. Därefter försvinner det ur kyrkböckerna och det kan nog tolkas som att det revs vid den tiden.
Dessutom fick soldattorp Nr 87 även mark som betecknades E och fick 2 lotter. Det handlade om augmentjord som tillhört Hulta.
Den ena fick beteckningen E1 och låg uppe vid det gemensamma grustaget.
Man kan se på kartan att det inte var det första förslaget utan man har strukit över ett tidigare förslag och ersatt dem med nya beteckningar.
Den andra lotten fick beteckningen E2 och låg på utjorden norr om landsvägen till Tuna.
På platsen hade det legat ett torp tidigare men där hade ingen bott sedan 1796 och troligtvis hade torpet rivits. Det syns först på en karta från 1767.
På samma plats omnämns ett torp som kallades Nårå i kyrkböckerna från 1858 och det måste ha byggts vid detta tillfälle.
Enligt ett köpekontrakt för Nårå från 1925, kallas det för soldattorp 87 men det måste vara så att marken tillhörde soldattorp 87 då det aldrig har använts som soldattorp. Snarare kan man undra om det byggdes något nytt soldattorp överhuvudtaget då soldaten hade blivit trumslagare och dessa bodde sedan åtminstone 1833 inne i Linköping. Behovet av ett soldattorp fanns således inte.
Troligare är att det byggdes ett torp för den som arrenderade soldatjorden.
Soldaten i Nr 87 var från 1817 trumslagare för kompaniet. Efter 1824 bodde alla trumslagare inne i Linköping i S:t Lars kvarter. Därför behövdes inget soldattorp byggas efter Laga skifte-1850.
Men efter att sista trumslagaren flyttat in till Linköping 1824 användes torpet för drängar, torpare och en smed.
1818 hade man anställt Bernhard Crusell som musikdirektör vid båda Livgrenadjärregementena. I hans
uppgift ingick att driva musikskolan men det har inte gått att fastställa om den låg på Malmen eller inne i Linköping. Mycket talar för Malmen då själva regementena hade sin hemvist där men musikanterna var bosatta inne i centrala Linköping så detta kan tala för att skolan låg någonstans där.
GPS koordinater
Läget för det äldsta och enda kända soldattorpet: 58.448613, 15.695775
Husets ägare
Malma Mellangård
Husets skick vid dokumentets upprättande
Det finns inga spår av den idag.
Soldater
De tillhörde alla Östgöta kavalleriregemente och tycks ha inrättats samtidigt 1692.
Riksarkivet beskriver regementet:
F.D. ÖSTGÖTA KAVALLERI-REGEMENTE, och förändrades till Infanteri 1791. Var därefter förenade under en gemensam Chef, med Östgöta Infanteri, och kallades Lif-Grenadier-Regementets Rusthålls-Division, hvarefter denna organisation år 1816 upphörde, och detta Regemente blev kallat ANDRA LIF-GRENADIER-REGEMENTET. Det var indelat på 1000 soldater i 8 kompanier.
Augmentshemman finns i alla sockar.
Mötesplats, der så väl Befäls- och Regements-, som Rekryt-Möten hållas, är den nyssnämnde Malmslätten, där även Regementets Förråd, Trossbod och övriga byggnader är uppförda. Musiken är stationerad i Linköping.
Här följer en uppställning av de olika kompaninamnen som berör våra torp:
1692 – 1785 Majorens kompani.
1785 – 1791 Förste Majorens kompani.
1793 – 1799 Majorens kompani.
1799 – 1898 Linköpings kompani.
| Tjänstetid | Namn | Född | Död | Övrigt |
| 1692-1699 | Jöns Olofsson | |||
| 1703-1704 | Anders Malmbohm | |||
| 1704-12 | vakant | |||
| 1712-1716 | Sven Wästgöte | 1686 | ||
| 1719-1743 | Gabriel Bergman | 1693 | ||
| 1743-1759 | Salomon Bergman | 1721 | 1759 | |
| 1759-1784 | Per Malmgren | 1734 | ||
| 1784-1807 | Anders Rolf | 1761 | 1807 | |
| 1817-1819 | Carl Peter Roslund | 1786 i Linköping | trumslagare | |
| 1819-1833 | Carl Fredrik Boklund | 1805 i Rystad | 1833 | trumslagare |
| 1833-45 | Carl Peter Ruff | 1803 i Uppland | ||
| 1845-54 | Anders Peter Ström | 1829 i St Lars | Dömd för mordbrand men frikänd av Hovrätten Straffad för fylleri och stöld 1854 o 1856 | |
| 1854-55 | Anders Fredrik Nystrand | |||
| 1855-71 | Anders Fredrik Skarin | 1841 i Linköping | ||
| 1871-73 | Oscar Henrik Sandberg | 1858 i Linköping | ||
| 1875-83 | Carl Fredrik Sandqvist | 1862 i Vikingstad |
Från 1817 finns bara sporadiska noteringar om soldater för Nr 87 registrerade som boende i Rystad. De bor istället inne i Linköping vilket kanske kan förklaras med att musikutbildningen fanns där.
Från 1851 omnämns Grenadierstorpet som Vacant.
Eftersom soldattorp 87 användes sist av trumslagaren Carl Fredrik Boklund 1819 till 1824 och därefter hyrdes ut och marken där torpet låg behölls av Mellangården även efter laga skifte,
kan man anta att det gamla soldattorpet fick stå kvar.
Det finns också ett dokument i Malma gårdsarkiv som är en beskrivning av husen i samband med försäljning av gården 1919. Här beskrivs Nårå som soldattorp 87.
Det är dock lite konstigt då namnet Nårå försvinner i kyrkböckerna redan 1904 och därefter kallas Karlsborg.
Det finns hyresgäster i Nårå från 1858 då namnet första gången omnämns, fram till 1904.
Tolkningen är att det byggdes ett nytt hus på platsen 1858 och detta fick namnet Norå vilket senare stavades Nårå. Huset användes som boningshus för de arrendatorer av soldatjorden fram till 1925 då det styckades av från Malma. Det bodde aldrig några soldater i detta hus men vid upprättandet av ett dokument kan man se att det kallas för soldattorp då det låg på soldattopets mark.
Det gamla torpet fick troligtvis stå kvar då marken där huset låg och fortfarande tillhörde den gamla ägaren
Hyresgäster i det gamla soldattorpet
| Tidsperiod | Namn | Född |
| 1853-54 | Drängen Anders Nilsson Suttit på Långholmen straffad för stöld Fril 1850 | 1818 i Ö Harg |
| 1854-56 | Statardräng Samuel Petter Larsson | 1809 i Törnevalla |
| 1856-57 | Statardräng Anders Isac Brogren | 1821 i St Lars |
| 1857-57 | Statardräng Gustaf Fredrik Ström | 2936 i Ö Harg |
| 1857-60 | Statardräng Claes Pettersson | 1831 i Rystad |
| 1861-70 | Torpare Lars Peter Larsson | 1829 i Vårdsberg |
| 1871-90 | Statardräng Adolf Fredrik Arvidsson | 1831 |
| 1890-90 | Statardräng Gustav Teodor Skön | 1857 i Landeryd |
| 1891-92 | Statardräng Sven August Adolfsson | 1870 i Rystad |
| 1894-95 | Smed Otto Albert Leonard Blom | 1864 i Drothem |
| 1895-99 | Obebott | |
| 1899 | Gustav Adolf Arvidsson | 1862 i Rystad |
| 1899-1900 | Lars Wilhelm Larsson | 1859 i Ringarum |
| 1903-04 | Carl Fredrik Fransson | 1875 i Grebo |
Källor kyrkböcker Rystad socken, Lantmäteriet, soldatregistret och Generalmönsterrullor
Dokumenterat av Birgitta Gunnarsson och Sören Lindhe 2020-11-01 Ändrat 2024-12-16 Publicerat av Birgitta Fransén 2021-01-28 Ändrat 2026-01-29