1919 köpte KFUM 2st tomter från Stensätter 1:1, som ägdes av Casimir Reutersköld på Näsby säteri, för att anlägga ett sommarhem för sina medlemmar. De hade beteckningarna Stensätter 1:36 och 1:37. Dessa kom att ägas av det nybildade bolaget ”Aktiebolaget K.F.U.M i Linköping sommarhem”.
Granntomten som då hade beteckningen Stensätter 1:15 men kallades Ekevik och låg söder om den köpta marken ägdes av 3 medlemmar i KFUM, nämligen styrelsemedlemmen Karl Israel Lihnell, Karl Gunnar Nordin och Hans Löfqvist.
De hade köpt denna tomt redan 1916 och man kan anta att de haft ett finger med i att de blev grannar med KFUMs sommarhem.
En annan person som också var medlem i KFUM var Robert Jonsson som även var behjälplig att dela upp fastigheten Stensätter 1:15 i tre tomter åt ägarna 1923. Han ägde fastigheten Stensätter 1:54 som låg på södra sidan om Bryggvägen och gick då från Ekängsvägen ner till sjön.
Det kanske fanns fler KFUM medlemmar i Ekängen då men vi känner bara till dessa.
Karta från 1914 när planerna för avstyckningar på den avstyckade utmarken började
Stensätter 1:15 som låg granne med KFUM motsvaras av det blåmarkerade området på kartan nedanför.
Man kan av blyertsnoteringarna på ovanstående karta att döma fastslå att dessa är gjorda efter 1923 då 1:58, 1:59 och 1:60 avstyckades från 1:15. Det enda som finns kvar av ursprungstomten är remsan närmast sjön.
De finns kvar på kartan idag men har senare styckats av så flera tomter har bildats.
Platsen för KFUM markerad med grönt och Stensätter 1:15 med blått.
Man byggde omgående en huvudbyggnad som fanns kvar även under tiden efter KFUM.
Huvudbyggnaden från sjösidan.
Platsen för huvudbyggnaden markerad med rött på satellitfoto_2023.
På området firades på 1940-talet och tills försäljningen 1951 midsommar och då samlades barnfamiljer och klädde midsommarstången. På kvällen dansade man olika gillesdanser runt stången till sent in på natten som oftast avslutades runt lägerelden med sång och musik.
Flera generationer Linköpingsbor och Ekängsbor såg sommarhemmet som en självklar samlingspunkt för sommarfirande: lek kring midsommarstång, gudstjänster i det fria osv.
Föreningens allra yngsta hade sommar efter sommar läger på området med en liten tältstad, och de äldre kunde hyra rum i huvudbyggnaden.
Här fanns fotbollsplan som var flitigt nyttjad fast den lutade något, hopgrop för höjd och längdhopp, ring för kulstötning och diskuskastning. Spjutkastning kunde också klaras.
På 20 och 30-talet var Ekängsvägen så glest trafikerad att man kunde klara 60-meterslopp på den.
Flaggan hissas på Ekänglägret 1936
Tennisbanan som låg uppemot Ekängsvägen.
Flygfoto troligtvis 1950-tal.
Med tiden blev huset för litet och man byggde ut mot sjön så man fick ett inglasat rum med fin utsikt över Roxen.
Verksamheten pågick ända tills 1951 då man sålde anläggningen till Saab.
Dokumentet publicerat av Birgitta Franzén 2023-07-03