Byns placering
Skälv by ligger längs vägen från Tegneby och Rystad Prästgård. Den bestod först av 2 gårdar och på en karta från 1693 kan man se dem med beteckningarna 1 och 2. Båda var då kronogårdar som ägdes av kronan, dvs staten. Bönderna var arrendatorer och kallades åbor eller landbor.
På en annan karta som gjordes 1763 har det kommit till ytterligare en gård. Väster om vägen mellan Tuna och Rystad kyrka ligger nu Mellangården och Västergården. Alldeles intill Svinstaån ligger Bäckegården.
1848 sker Laga skifte i Skälv by och då får gårdarna nya beteckningar. Alla gårdarna var lika stora och bestod av 3/8 mantal och alla hade lika stor del i byn.
A Väster eller Uppgården. Kom senare att få beteckningen 1:1.
B Ågården. Kom senare att få beteckningen 2:1.
C Mellangården. Kom senare att få beteckningen 3:1.
D Präst Stomhemmanet. Kom senare att få beteckningen 4:1. Denna gård var obebyggd.
Till byn hör också en utmark som ligger väster om byn uppemot Distorps Mark.
Byns historia
Det äldsta kända belägget för namnet Skälv är ett brev som är daterat 1349 och är ett pantbrev där Johan Fors pantsätter 2 attungar i Skälv.[1]
Det finns även ett testamente från 1433:
Sigrid Uddormsdotter testamenterar till Vadstena kloster jord i ”Skælff” i Rystads socken i Åkerbo härad i Östergötland.[2]
Av detta kan vi också dra slutsatsen att en del av byn har tillhört Vadstena kloster från 1433 till
Gustav Vasas tid vilket förklarar att gårdarna i byn 1693 är kronogårdar och tillhörde kungen. Gustav Vasa lät dra in alla gårdar som tillhörde kloster, biskopar och kyrkor vid Västerås recess 1527. De kom därefter att kallas krongårdar och arrenderades ut till bönder som brukade jorden. En del av dem kom att bli avlöningsgårdar för officerare.
[1] SDHK 5740
[2] SDHK 21958, Riksarkivet.
Dokumentet publicerat av Birgitta Franzén 2024-02-08