Ekängen etablerades när Näsby säteri sålde av sin utmark som var marken från rondellen vid infarten fram till och med Västra Lund, från sjön upp till Tegnebys ägor.
Tanken var att dels erbjuda mark för torpare att etablera sig på men också erbjuda tomter för välbärgade Linköpingsbor att bygga sommarstugor på. Detta gjordes på flera håll vid den här tiden såsom Sandvik, Bestorp och Brokind.
Ägaren till Näsby säteri Casimir Reutersköld, hade kanske dålig ekonomi som gjorde att han sålde av marken eller så var han en driven affärsman för han hade en ångbåt i ett bolag som hette Båtaktiebolaget Ekängen. När en tomt såldes ingick en aktie i detta bolag i affären. Tanken var att knyta upp delägarna så att de använde båten för resor mellan Linköping och Ekängen.
Vid detta tillfälle saknades det fortfarande en väg från Linköping. Det var då naturligt att använda sig av båt ungefär som fortfarande sker i Stockholms skärgård. Båttrafiken utnyttjades även flitigt utav landsortsbefolkningen som regelbundet åkte in till staden, en del i nöjen andra i affärer. Onsdagar och lördagar var det torghandel i Linköping och mycket av de trädgårdsprodukter som såldes under torgdagarna kom från Ekängsområdet och fraktades in på ångsluparna.
Ett minne från denna tiden är ångbåtsbryggan vid Bryggvägen i Ekängen.
Förutom Ekängen fanns även bryggor i Näsby Tuna och Östra Skrukeby som fartygen anlöpte dagligen under sommarmånaderna.
Koordinater enligt google map
58.46663, 15.63311
Fotot överst på sidan är taget från Robert Johnsons tomt närmast ångbåtsbryggan med Robert själv på bild, cirka 1920.
Dokumenterat av Sören Lindhe 2022-03-29 Ändrat 2023-08-23 Publicerat av Birgitta Franzén 2022-03-28 ändrat 2025-12-23
Källa Ekängsboken