Byns placering
Tegneby by ligger vid vägen mellan Rystad kyrka och Tuna gård. Mitt i byn går en väg till Östra Harg.
Historik
Tägnebys historia kan beläggas långt tillbaka genom att det finns bevarade medeltida brev som omnämner Tägneby.
I ett bevarat brev Vreta den 9 mars 1321 kan man läsa följande:
Ingrid Svantepolksdotter testamenterar sina gods i Tegnaby och Yttre Tuna jämte en silverask med reliker och en kyrkoskrud till Vreta kloster. Hon giver till biskopsbordet i Skara 100 mark penningar som hon förut hade beslutat lämna till därvarande domkyrkas byggnadsfond, samt en gård i Otterstad, med villkor att biskopen gottgör kapitlet för hennes årsbegängelse med vigilier och mässor. Vidare gåvor till bl. a. domkapitlet i Skara, S:t Pers, S:t Lars och S:t Nicolai kyrkor i Skara, Linköpings domkyrkas byggnadsfond, franciskanbröderna i Söderköping och Alvastra kloster. Vittnen var biskop Karl i Linköping, Knut Jonsson, Filip Ulfsson, Sigmund Erengislesson, Magnus Bengtsson, utfärdarens son Knut och dennes dotter Ingegärd.Ovanstående vittnen beseglar. (1)
Yttre Tuna var en del av Tuna Kungsgård, den del som kallas Tvärskogen.
Ingrid var dotter till Svantepolsk Knutsson och Benedikta Sunesdotter. Hennes morfars farfar var Birger Brosa som dog 1202.
I ett annat medeltidsbrev daterat Linköping 1 jan 1360 skriver Linköpings biskop Nils;
Biskop Nils i Linköping intygar att han vid genomgång av brev och dokument i Vreta nunnekloster funnit bl. a. att jarlen Birger Brosa åt nunnorna sålt 5 attungar jord i Tägneby, Rystads socken. Denna jord bytte herr Svantepolk (Knutsson) till sig och den ärvdes av hans dotter, fru Ingrid, som skänkte den till klostret, då hon inträdde i detsamma.
Utfärdaren beseglar. (2)
Här får vi bevis för att Tägneby hade ägts av Birger Brosa som tillhörde den mäktiga Bjälboätten och då han dog 1202 så måste klostret ha tagit över ägandet före det året.
Hur mycket han ägde av byn vet vi inte då attungar är ett mått på avkastningen från marken. Vi vet heller inte hur många attungar hela byn eller gården då bestod av.
Samma år den 13 juli skriver kung Magnus ett brev daterat Skänninge.
Kung Magnus förbjuder sina fogdar och ämbetsmän samt envar att göra anspråk på det gods i Tägneby (i Rystads socken) som ägs av cisterciensklostret i Vreta. Anledningen härtill är att abbedissan och systrakonventet i Vreta låtit framföra till kungen att vissa personer för kronans räkning gjort anspråk härpå. Kungen har dock i klostrets urkunder funnit bevis för att det hör till klostret. (3)
Den ovan nämnda Ingrid Svantepolskdotter har historieprofessor Nils Ahnlund skrivit om i en uppsats som han kallat ”Vreta klosters äldsta donatorer”. (4)
1321 gav fru Ingrid, herr Svantepolsk hertig Knuts till Reffles sons dotter, Tägneby och Yttre tuna i samband med att Ingrid inträdde i klostret.
Yttre tuna var en del av Tuna Kungsgård (förmodligen skogen som senare kallas Tvärskogen).
Tegneby anges utan antal attungar varför det nog skall tolkas som hela gården. (5)
Hon blev sedan klostrets Abbedissa.
Vi kan förmoda att Tegneby kom att höra till Vreta kloster fram till att Gustav Vasa gjorde sin recess 1527 och konfiskerade allt gods som tillhörde klostren och kyrkorna.
Det är anledningen till att kronan senare använde dessa gårdar till att betala krigsfolk under de många krigen som pågick under 16 och 1700 talen. Räntan eller arrendet från alla gårdarna i Tegneby kom att ges till innehavaren av Tuna kungsgård som förklarar varför alla 5 gårdarna 1771 var anslagna som lönegårdar under Överstebostället Tuna kungsgård.
Vid något tillfälle efter 1771 säljs gårdarna och blir därmed i privat ägo. 1852 ägs alla gårdar av olika bönder.
Det äldre kartmaterialet
Om man studerar kartmaterialet över byn visar den äldsta kartan från 1771 att det fanns 5 gårdar med beteckningarna A till E.
Dessa gårdar var alla vid detta tillfälle anslagna som lönegårdar under Tuna kungsgård. I husförhörslängderna kan man hitta 10 bönder 1788 och det stämmer med antalet hus på ovanstående karta. Varje gård hade förmodligen 2 arrendebönder.
På kartan från laga skifte 1855 har man ritat in alla hus tydligare men de ligger fortfarande kvar på samma plats.
Ägare
före 1202 Birger Brosa, d.1202 minst 5 attungar
1200-före 1310 Vreta kloster
före 1310-1310 Svantepolk Knutsson
1310-21 Ingrid Svantepolskdotter
1321-1527 Vreta kloster
1527- efter 1771 Gustav Vasa eller kronan
Källor: (1) SDHK 3075 (2) SDHK 7683 (3) SDHK 7810 (4) Nils Ahnlund Historisk tidskrift 1945 (5) SDHK 3075 Lantmäteriet
Dokumentet publicerat av Birgitta Franzén 2023-07-03 ändrat 2024-02-13